En tyst intensivvårdsavdelning är en självklar del av framtidens intensivvård

Forskning har visat att intensivvårdsavdelningar med lägre ljudnivåer potentiellt skulle kunna leda till bättre patientutfall och förbättra situationen för anhöriga och vårdgivare. Någon som ser fram emot tystare intensivvårdsavdelningar är professor John Fraser, chef för intensivvårdsavdelningen på St Andrew’s War Memorial hospital, chef för Critical Care Research Group (CCRG) vid University of Queensland i Brisbane, Australien och ledare för ett team som undersöker vilken inverkan miljön i intensivvårdsavdelningen har på patienter och personal.

Quiet ICU main image 1200x600

Ljudnivåer och antal larm som ljuder på intensivvårdsavdelningen överstiger ofta godkända nivåer och internationella rekommendationer. Den genomsnittliga ljudnivån under dagtid har rapporterats ligga runt 60–65 dB, med högsta nivåer på 80–90 dB, vilket kan jämföras med att befinna sig i närheten av ett elverktyg i drift. Tyvärr är ljudnivåerna även väldigt höga nattetid. Sjukhus världen över börjar i allt större utsträckning betrakta detta som ett problem.

Prof Fraser 250– Vi lägger in kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningen för att hjälpa dem återhämta sig från en sjukdom eller skada. Det är allmänt känt hur viktigt sömn och vila är för att patienter ska kunna återhämta sig. De flesta av de ljud som stör patienters förmåga att sova och vila sig är kliniska larm från medicinsk utrustning som är placerad vid patientens säng, vanligtvis väldigt nära patientens huvud. Detta är en mycket intressant aspekt, eftersom patienten inte kan göra något åt larmen – de finns där för att vårdgivare ska uppmärksamma dem. Detta leder till en undermålig miljö för återhämtning eftersom larmen kan avbryta patientens sömn och orsakar ofta patienten onödig stress, säger professor Fraser.

Detsamma gäller för anhöriga som kommer på besök. När de hör ett larm som ljuder nära en anhörig tror de ofta att det har orsakats av något väldigt allvarligt. Faktum är att de flesta larm är lågprioritetslarm som meddelar vårdgivaren om något som inte kräver omedelbara åtgärder.

– Vi känner även till att höga ljudnivåer har en negativ inverkan på vårdgivares hälsa. Upp till 90 procent av alla larm är lågprioritetslarm som inte kräver omedelbara åtgärder. När så pass många larm ljuder kontinuerligt är risken stor att personalen av misstag ignorerar ett potentiellt kritiskt larm, säger professor Fraser.

– Det skulle vara mycket mer förnuftigt att skicka dessa larm tillsammans med kliniska data direkt till ansvariga vårdgivare för att underlätta beslutsfattandet och ge dem större kontroll över larmen, istället för att störa och oroa patienter i onödan.

Den globala medicintekniska leverantören Getinge och dess företagspartner inom olika branscher samarbetar med läkare och forskare för att förverkliga just detta.

– Genom att använda befintlig och kommande teknik för integrerade lösningar och möjligheten att överföra larm direkt till vårdgivaren, kommer visionen om en tyst intensivvårdsavdelning att kunna förverkligas. Det är positivt att olika företag samarbetar för att lösa detta, säger professor Fraser.

Professor Fraser och det övriga forskningsteamet bedriver forskning på patienter som lider av delirium och som vårdas på intensivvårdsavdelningen. För honom är en tyst intensivvårdsavdelning en efterlängtad lösning.

– Överlevnaden på intensivvårdsavdelningarna idag är mycket hög, men skulle det inte vara bättre om patienter överlevde med färre komplikationer? Detta är en enkel lösning som potentiellt skulle kunna leda till avsevärda förbättringar i patientutfallen, en vänligare miljö där anhöriga kan fokusera på att vara till stöd istället för att vara skräckslagna, och sist men inte minst, ett säkrare och mer effektivt sätt för vårdgivare att inte bara rädda liv, utan även förbättra kvaliteten på dessa liv.

Läs mer om den tysta intensivvårdsavdelningen (eng) >>